Välkommen till Sanktbernhard.se! Här hittar du allt du vill och behöver veta om hundrasen Sankt bernhard – allt från fakta, personlighet och temperament till historia och vad du ska tänka på som hundägare till denna hundras.
| Temperament | Lugn, snäll och tålmodig |
| Livslängd | Upp till 10 år |
| Höjd | Hane: 70 till 90 cm Tik: 65 till 80 cm |
| Vikt | Hane: 64 till 82 kg Tik: 54 till 64 kg |
| Färger | De officiella rasfärgerna är olika kombinationer av vit och röd. Den röda färgen kan dock ha inslag av brunt och svart. |
| Kostnad | 15 000 till 20 000 kr |
| Ursprung | Schweiz |
| Allergivänlig | Nej |
| Skällig | Nej |
| Rasgrupp | Grupp 2 (FCI 61) |
Sankt bernhardshunden är känd för sin ståtliga och vänliga natur. Ursprungligen användes dessa hundar för att rädda människor från vinterterräng i Alperna, vilket har bidragit till deras rykte som lojala och modiga följeslagare. De är ofta mycket tålmodiga, vilket gör dem bra sällskapsdjur för barn. Även om de är stora till storleken brukar de i regel vara lugna och försiktiga inomhus, vilket gör dem till bra rumskamrater.
Deras snälla ögon ger oss människor en djup känsla av empati och förståelse, vilket är mycket passande med tanke på deras historia som räddningshundar. De trivs tillsammans med människor och vill gärna vara en del av familjen. Trots deras storlek är de ofta omedvetna om det och kan ibland bete sig som knähundar – vilket kan leda till lustiga missöden.
Sankt bernhardshundar är dock inga soffpotatisar, de behöver regelbunden motion och stimulans för att hålla sig lyckliga och friska. Med rätt träning och omvårdnad blir de lojala och kärleksfulla som ger tillbaka mycket mer än vad de tar. De är kända för både hängivenhet och kärlek, och deras stora hjärtan matchar deras imponerande storlek.
En sankt bernhardshund är en stor hundras, vilket medför krav på både mat och träning.
På grund av deras storlek behöver Sankt bernhardshundar en stor mängd mat. Den genomsnittlige fullvuxna sankt bernhardshunden kan äta 1 till 2 liter torrfoder per dag, eller 1,5 kg färskfoder per dygn. Beroende på hundens ålder, aktivitetsnivå och ämnesomsättning.
Det är viktigt att ge din sankt bernhardshund mat av hög kvalitet för att säkerställa deras näringsbehov och för att främja deras hälsa. Leta efter mat som har kött som den primära ingrediensen och undvik foder som har mycket utfyllnadsingredienser som majs och soja.
Som valpar växer de snabbt, vilket kan leda till skelett- och ledproblem. Det är därför viktigt att de får en anpassad kost för stora raser som stöder hälsosam tillväxt. Fråga din uppfödare eller din veterinär vad som är bäst för dig och din hund.
I vissa fall kan Sankt bernhardshundar dra nytta av kosttillskott som glukosamin och kondroitin för sina leder. Fråga alltid en veterinär innan du tillsätter kosttillskott till din hunds diet.
Trots sin lugna personlighet behöver Sankt bernhardshundar regelbunden motion. Dagliga promenader eller lek i trädgården är nödvändigt för att hålla dem aktiva och hälsosamma. Dock bör intensiva aktiviteter undvikas i varmt väder på grund av deras tjocka päls.
Likt alla hundar gynnas Sankt bernhardshundar av att stimuleras mentalt. Träning, leksaker och spel kan hjälpa till att hålla deras sinne skarpt. Tidig och konsekvent träning är viktig för Sankt bernhardshundar. Med tanke på deras storlek kan en otränad Sankt bernhardshund bli svårhanterlig. De är dock kända för att vara lätta att träna tack vare deras intelligens och deras önskan att vara till lags.
Sankt bernhardshunden har en anrik historia som sträcker sig flera hundra år tillbaka. Ursprungligen användes dessa hundar av munkar vid Sankt Bernhards kloster som räddningshundar för att söka efter resenärer som gått vilse eller fastnat i snöstormar. Sankt Bernhards kloster låg i Alperna mellan Schweiz och Italien.
Tack vare sin starka kroppsbyggnad, uthållighet och naturliga känsla för att upptäcka människor under snön, var dessa hundar mycket bra på att hitta och rädda människor från döden i det tuffa alpina klimatet. Deras storlek och tjocka päls var utmärkt för att skydda mot det kalla klimatet, samtidigt som deras lugna och trygga temperament gjorde dem perfekta för uppgiften.
Med tiden har Sankt bernhardshundens roll förändrats. Även om de fortfarande förknippas som räddningshundar, är de nu mest kända som familjehundar. Deras milda och kärleksfulla natur, kombinerat med deras tålmodighet och lojalitet, gör dem till utmärkta sällskapsdjur. De används också ibland som terapihundar på grund av deras lugnande närvaro och empatiska natur.
Generellt sett är Sankt bernhardshundar kända för att vara tålmodiga och vänliga, så om din hund uppvisar ett aggressivt beteende är det i regel något som är fel. Här nedan hittar du olika orsaker till att en Sankt bernhardshund kan bete sig aggressivt.
Hundar som inte har fått tydlig vägledning med satta gränser och konsekvent träning kan utveckla oönskade beteenden, inklusive aggression. Det är viktigt att tidigt uppfostra Sankt bernhardshunden för att den ska få önskade kvaliteter.
En annan orsak till att den agerar aggressivt är att hunden inte har blivit ordentligt socialiserad som valp, detta kan göra att den bli rädd eller osäker i nya situationer eller runt främmande människor och djur. Detta kan leda till aggressivitet som ett försvar.
Om en hund plötsligt blir aggressiv utan någon uppenbar anledning kan det vara ett tecken på att den upplever smärta eller är sjuk.
En rädd hund kan bli aggressiv som ett sätt att försvara sig. Det är i så fall viktigt att träna din hund att åter känna sig trygg så att det här beteendet inte fortsätter.
Vissa hundar kan vara mycket skyddande när det gäller deras hem och familj och kan visa aggression mot främmande människor eller andra djur som närmar sig. Aggression kan också uppstå i vissa fall när hunden försvarar mat, leksaker eller andra resurser.
Om en sankt bernhardshund visar tecken på aggression är det viktigt att först ta kontakt med en veterinär för att utesluta medicinska problem. Om hunden är frisk fysiskt kan en hundpsykolog eller en beteendespecialist hjälpa till med att hantera aggressivitet.
